söndag 30 september 2012

Chef eller ledare?



   Många gånger när man diskuterar ledarskap, så kommer ordet "chef", upp lika ofta, är det samma sak eller två olika sidor av myntet?

 Bert Stålhammar skriver i sin bok Ledarskap i balans: Chefsskapet bygger på maktutövning och ledarskapet på inflytande. En chef behöver inte bemötas med förtroende av sina medarbetare. Han eller hon kan, till en viss gräns, ändå fullgöra sina uppgifter genom den formella makt som positionen erbjuder.
    Ledaren däremot är helt beroende av att hans eller hennes trovärdighet är grundmurad.

 Jag har själv upplevt detta som ett tämligen dynamiskt fenomen. Människor tenderar generellt att dölja sina svagheter, vilket blir extra genomskinligt när en anställd ledare inte får det förtroende som han eller hon förväntar sig av sina medarbetare, då tar "chefen" inom dem över, som ett slags försvar mot sin egen oförmåga. Detta behöver naturligtvis inte alltid vara fel, då en viss maktutövning följer med i spåret av själva uppdraget. Men inte för att dölja okunskap eller oförmåga...
 

lördag 29 september 2012

Höstpaddling

Bara man är rätt klädd så går det att förlänga kanotsäsongen avsevärt. Utrustade med var sin surfski och klädda i våtdräkter, äntrade min gode vän Håkan Andersson och jag Mälarens vatten med start vid Mora i Sundbyholm, EKS har sitt andra kanothus där. Det går en ca 300 m lång spöklik kanal ifrån Mora innan man når Mälaren i höjd med slottet. 
   10 km härlig höstpaddling  med sydliga vindar och lite lätt surf avklarades innan vi vände åter och regnet började ösa ner.



 

fredag 28 september 2012

Mälarens motpol

Så här är surfski tänkt att vara; värme, sandstränder, en böljande ocean och några hajar.
  Får nöja mig med Mälaren, 12 gradigt vatten, steniga stränder och några gäddor:-))







Egenheter



 Jag har fått några frågor om den sida i boken som har en taggtråd som löper över en sommarhimmel.
   Frågan var helt konkret; Vad menar du egentligen? Tänkte försöka tydliggöra detta lite.
    De egenheter vi har som människor är det som särskiljer oss från andra och gör oss unika, de autentiska egenskaper vi bär på i vårt DNA och som många gånger måste vaskas fram under alla lager av försök till social anpassning eller missanpassning. Att sedan ta hand om dessa egenheter i ett led att bli mer trovärdig eller pålitlig, både för sig själv och andra kräver ju en hel del jobb, eftersom man är tvungen att göra en rejäl självrannsakan och kontinuerligt fortsätta med det. Egenheter är inte samma sak som ytterligheter, det är snarare ett balanserat sätt att förhålla sig till sig själv och sin personlighet. Det inger oftast förtroende.
   För er som undrar så är taggtråden den som löper runt Strängbetong i Kungsör...

torsdag 27 september 2012

Funderingar kring paddeln


Paddeln är ju utan tvekan lika viktig som kanoten för att man skall kunna förflytta sig på ett bra sätt; tekniskt rätt, avslappnat och fort. Tyvärr blir det ju ofta så att man börjar med någon paddel och krampartat håller fast vid den i flera år. Ju mer man paddlar desto viktigare blir det att pröva sig fram till den typ av paddel som gör dig och din kanot rättvisa.
  Ska man bara paddla rakt fram är ju vingpaddeln som bekant att föredra. 
Personligen började jag med en Brasca 4 som jag hade några år för länge, sedan följde Brasca IX min och det hela har landat hos Epic. Jag har numer en small midving och en midving. Vad som gjort att jag fastnat för Epic är en kombination av saker, men främst att  den är så lätt och inte så styv som Brascas paddlar. Den är också fast i startmomentet, den har inga tendenser till wobbel, vilket jag upplevde IX hade. Skaftet är också behagligt och ovalt för bättre grepp. Baksidan kanske har varit att jag haft en tendens att ha ett lite för långt drag(mätt ifrån isätt), vilket inte var några problem med IX, som var väldigt förlåtande där.




Brasca IX min och Epic small midving



Storleken och längden på bladet och är också faktorer som är avgörande, en skillnad i bladyta på bara 20 cm2 gör stor skillnad i paddlingen, lite som styrketräning när man lägger på mer vikt för att kunna köra lika många reps; man måste träna mer. Jag upplever en väsentlig skillnad när jag byter mellan small midving och midving, 735 resp 750 cm2. 
  Man kan ju använda en paddel med lite större bladyta till träning, för att byta ner sig vid tävling... Hur man gör är alltså väldigt individuellt. 


   Längden på paddeln bestäms utifrån din kroppsform, längd, sitthöjd, kanot och styrka. Märkbart är att små förändringar även här gör stora skillnader. En lång paddel går  "längre väg" i vattnet, under förutsättning att du har samma grundinställningar. De flesta sprintpaddlare har relativt långa paddlar med stora bladytor, vilket jag tror beror på att de helt enkelt orkar med att ha det så under sina distanser, det är optimalt för dem. Optimalt för mig är just nu 210-213 cm, beroende på hur jag tänker paddla...

Surfski:-)



Efter årets rätt så intensiva tävlande i K1, bestämde jag mig slutligen för att pröva på en annan gren inom kanoting; Surfski. Då jag tidigare kört olika racingmodeller med ganska hög sittställning så kände jag att balansen nog inte skulle vara något problem i en surfski.
    Valet föll av en tillfällighet på Think Uno, en 6,48 cm lång och 42 cm bred surfski i kevlar. Hittade den på kanot.com till ett vettigt pris, dock hade rodret ramlat av vid transporten, så jag var tvungen att beställa ett nytt, lite förvånad blev jag av storleken på det nya rodret(ungefär 20 cm långt), vilket visade sig vara nödvändigt när jag förra veckan testade den för första gången i Mälarens vatten. 
     Det blåste 5-6 m/s östlig vind när jag gav mig ut vid Sunbyholms gästhamn. Initialstabiliteten visade sig vara ungefär i klass med min Nelo Classic(med låg sits), men det var när man hade fått upp farten som jag förstod att den här kanoten är gjord för att gå i vågande, frustande vatten, den visade en slags progressivt ökande stabilitet i förhållande till vågorna och farten. Även vid vändningar i motvind så gick den stabilt. Allt verkar hänga på hur mycket du litar på kanoten och dig själv, för den här kanoten klarar mycket. 
   Dock klarade inte jag mycket den här gången, surfski handlar som så mycket annat om tillvänjning genom upprepad träning.  Rädslan för vågor och vind släpper inte bara genom ett trollslag, och blöt blir man. Men vad roligt!!




   Notera luckan fram, bra att lägga prylar i. Pedalstyrning med stort roder gör att Uno svänger på en femöring.                                           


En skönhet med bra handtag fram och bak, samt fin genomgående kvalitet.